Jag körde av vägen mellan Ringarum och Gusum fredagen den 8 juli. Jag fick sladd i en skarp kurva och tappade all kontroll över bilen. Jag minns hur jag försökte väja undan ifrån ett träd, men lyckades uppenbarligen inte. Jag tappade medvetandet redan då vänstra sidan av bilen träffade trädet. När jag kvicknade till var allt rött, jag minns att en man talade till mig vänligt och lugnande, men jag minns inte exakt vad han sa. När sjukvårdare var på plats talades det om att klippa i bilen för att kunna få ut mig, vilket jag hörde och reagerade på. Jag klättrade på något oförklarligt sätt ut ifrån förarsätet trots ambulansmännens protester. Nu i efterhand förstår jag att bilen redan var så förstörd att det varken gjort från eller till med lite klippning.

“Änglavakt” säger omgivningen, att jag egentligen borde varit död. Jag som inte är troende skulle snarare kalla det “En jävla satans tur”. Jag är tacksam för att ingen annan än jag själv kom till skada, det hade jag inte kunnat leva med.